Schndlers fabrik
Industrimannen Oskar Schindler har gått till historien för att han räddade drygt tusen judiska arbetare i Krakow.
I en fabriksbyggnad på Lipowagatan 4 i polska Krakow utspelade sig en av Förintelsens fåtaliga hjältehistorier. Här låg under andra världskriget Oskar Schindlers emaljeringsföretag Emalia, känt inte minst från Steven Spielbergs succéfilm Schindler’s List (1993).
Genom Schindlers försorg räddades ungefär tusen av Emalias judiska arbetare undan Förintelsen mot slutet av andra världskriget.
Oskar Schindler var en mångbottnad person – å ena sidan en slipad företagare och opportunist som framgångsrikt utnyttjade ockupationen av Polen för att berika sig själv. Å den andra en man med kurage som riskerade sitt liv för att skydda de judar som arbetade för honom.
Schindler anlände till Krakow i hälarna på den tyska armén 1939. Han var av tysk familj och född i det omstridda Sudetenland, vilket ockuperats av Hitler året före. Schindler var agent i det tyska kontraspionaget, Abwehr, men resan till Krakow gjorde han först och främst för att tjäna pengar.
Judar var billig arbetskraft och tyska företagares förslavande av dem och andra polacker var en del av den nazistiska germaniseringspolitiken. 1941 upprättades ett judiskt getto i Krakow, där 16 000 människor trängdes ihop på ett område som tidigare bebotts av 3 000. Senare samma år byggdes – på en judisk kyrkogård – ett koncentrationsläger i stadsdelen Plaszow. Schindlers arbetare kom från båda ställena.
Oskar Schindler var känd för flotta levnadsvanor, många älskarinnor och vidlyftiga dryckesvanor. Det är svårt att säga exakt när hans samvete började göra sig påmint. Omsorgen om de anställda hängde alltid intimt samman med vården av de egna investeringarna. Utan livsdugliga anställda hade Emalia ingen framtid.
En händelse som brukar beskrivas som en vändpunkt var stängningen av gettot i Krakow 1943. De ofattbara grymheter, inte minst mot barn, som ägde rum då tycks ha gjort ett outplånligt intryck på Schindler. Han utverkade nu (bland annat med hjälp av mutor) tillstånd från SS att bygga arbetarbaracker på ett område intill Emalia. Där kunde hans arbetare bo och på så sätt undkomma det vidriga lägret i Plaszow.
Schindler arresterades tre gånger mellan 1941 och 1944, misstänkt för att ha understött judar, men släpptes varje gång. Då och då deltog han i den ökände lägerchefen Amon Göths vilda fester, möjligen för att hålla skenet uppe.
1944 var tyskarna hårt trängda från alla håll. I augusti kom beslutet att Emalia skulle stängas. Dugliga arbetare skulle föras till Plaszow, övriga till gaskamrarna. Schindler ansökte genast om att få flytta sitt företag till Brünnlitz i Sudetenland, där det skulle göras om till en vapenfabrik. Det ja han till slut utverkade kostade honom motsvarande 40 000 dollar i mutor.
Nu uppkom den lista som skulle göra Oskar Schindler berömd för eftervärlden. Men egentligen var det inte Schindler själv som skrev namnen på dem som fick privilegiet att följa honom ut ur det helvetiska generalguvernementet, utan en av hans assistenter, den närige Marcel Goldberg. Listan kom att revideras flera gånger, inte minst eftersom Goldberg gärna tog mutor.
Dock kvarstår det faktum att Oskar Schindler genom hårt arbete och stora utgifter lyckades rädda livet på nästan 1 200 människor.
Schindlers fabrik
Besökarna kommer bland annat att få se Schindlers kontor, där en stor glaskub fylld av emaljeringsföremål byggts upp som en tribut åt fabrikören och de människor han räddade.
Andra delar av utställningen ägnas åt den nazistiska ockupationen, gettot och den gastkramande verkligheten i koncentrationslägret i Plaszow.
I ett sista rum får besökaren chans att reflektera över det förflutna och de val människor tvingades göra under denna den mörkaste delen av 1900-talet.